Maria Markusson som arbetar på Sandvikens folkbibliotek har arbetat som projektledare för projektet "Läsa med lust". Nedan kan du läsa hennes rapport. Vill du, kan du också ladda ner rapporten som PDF.
Läsa med lust – ett samarbetsprojekt mellan bibliotek och ungdomsgårdar
Inledning
Här följer slutrapporten för projektet Läsa med lust – ett samarbetsprojekt mellan bibliotek och ungdomsgårdar. Projektet pågick under en femmånadersperiod och riktades mot ungdomar i åldrarna 13-16 år på ungdomsgårdar i Sandvikens kommun.
Bakgrund
Att kunna läsa är en nödvändighet i dagens samhälle och till stor del grundläggande i en demokrati. Det handlar om delaktighet, tillgänglighet, möjlighet att påverka och skaffa sig en bra utbildning.
Ett flertal studier pekar på att läsandet i Sverige minskar. Statistiska Centralbyrån har genomfört en undersökning om läsvanor hos män och kvinnor i olika åldersgrupper, där man tydligt ser en generell minskning från 1982 fram till 2005. Minskningen gäller särskilt i åldrarna 16-24 år. För män mellan 16-24 år har bokläsningen minskat från 34 % till 22 %, medan kvinnors bokläsning i samma åldergrupp har minskat från 51 % till 38 %.[1]
En forskningsöversikt som Mats Myrberg utfört på uppdrag av Skolverket, visar att läsförmåga är något som tränas upp och att man för att utvecklas behöver utmanas i form av svårare texter. Elever som efter grundskolan fortsätter vidare med högre studier utvecklar alltså sin läsförmåga eftersom högre studier kräver högre läsförståelse. Är man däremot en elev som redan under grundskolan visar på läs- och skrivsvårigheter kan man få svårt att ta steget till vidare studier och riskerar därmed att den läsförmåga man byggt upp under grundskolan kommer att avta.[2]
Liknande slutsatser har dragits i ett examensarbete från Göteborgs Universitet där författarna menar att det är viktigt att man läser mycket för att förbättra sin läsförståelse, bygga på sitt ordförråd och därigenom lyckas bättre med sina studier. Viktiga bidragande faktorer är en miljö med lättillgänglig litteratur och vuxna förebilder. Faktorer som kön, etnisk bakgrund och socioekonomisk status spelar in och barn med dåliga utgångspunkter behöver mer stöd när det gäller läsning och är en grupp som, enligt författarna, bör gynnas av att läsa.[3]
Målgrupp
Den utvalda målgruppen för projektet är ungdomar i åldrarna 13-16 år på ungdomsgårdar i Sandvikens kommun. Bidragande faktorer till val av målgrupp:
Projektet är unikt eftersom det är ett läsfrämjande projekt riktat specifikt mot ungdomsgårdar.
I Sandvikens kommun finns idag åtta ungdomsgårdar, varav sex drivs av ideella föreningar.
Projektets utformning
I projektansökan som formulerades av projektets styrgrupp, står skrivet att en ”projektledare ska anställas på heltid för att arbeta gentemot de åtta ungdomsgårdarna under tre års tid”. Man ansökte om bidrag på 450 000 kr för att genomföra projektår 1.
Den summa projektet till sist fick var 100 000 kr, varav 50 000 från Statens Kulturråd, 30 000 från Gunvor Göranssons kulturstiftelse och resterande 20 000 från Lars Bucans kulturstiftelse.
I och med detta omstrukturerades planen som kom att omfatta att en projektledare anställdes på fem månader, november 2009 till och med februari 2010.
Eftersom projektets budget och tidsomfång krympte begränsades projektet till att riktas endast mot Järbo och Årsunda ungdomsgårdar. Valet baserades på att ungdomsgårdarna i kommunens ytterområden oftast inte har samma medel att röra sig med och kan på så vis behöva extra stöd. Ungdomsgården i Årsunda var nystartad vid projektets början så där fanns utvecklingsmöjligheter. Dessutom finns ingen biblioteksfilial i Årsunda. Där fanns alltså en möjlighet att se hur huvudbiblioteket i Sandviken skulle kunna spela in.
Järbo däremot har en gedigen och inarbetad ungdomsgård med relativt ny lokal. I Järbo finns också en biblioteksfilial.
Eftersom valet föll på två relativt olika ungdomsgårdar hade man möjlighet att jämföra dessa och undersöka olika möjligheter till samarbete gården och biblioteket emellan.
Projektet kom att utvecklas till en försöksperiod där syftet var att dels stimulera läslusten hos målgruppen, dels lära känna målgruppen och dels undersöka på vilka sätt ungdomsgårdarna och biblioteken skulle kunna samverka.
Mål
Huvudmålen för projektet har varit att öka läslusten hos målgruppen, och att öka kontakten mellan ungdomarna, ungdomsgårdarna och biblioteket. Att inspirera ungdomsledarna att arbeta med ungdomarna om läsning är ett led i detta. Fokusgrupper skulle också genomföras på vardera ungdomsgård.
Organisation
Projektet har varit organiserat kring projektledaren och styrgruppen bestående av Åsa Wirén-Jonsson, bibliotekschef Sandvikens kommun, och Hans Nilsson, chef Föreningsenheten Kultur- och fritidsförvaltningen Sandvikens kommun. Projektledare har varit Maria Markusson, bibliotekarie vid Sandvikens folkbibliotek. Ungdomsledare Åsa Wallgren har konsulterats angående projektets utgångspunkter och arbetssätt. Christine Wennerholm, bibliotekskonsulent Länsbibliotek Gävleborg, har fungerat som konsult till projektledaren och även agerat sekreterare under arbetet med fokusgrupperna. Projektledaren har haft möjlighet att rapportera och diskutera projektets utveckling och framskridande med styrgruppen.
Arbetsformer
Projektledaren hade en anställning som omfattade cirka 16 timmar i veckan och skulle arbeta mot Järbo- och Årsunda ungdomsgård. Projektledaren skulle, tillsammans med ungdomsledare på respektive ungdomsgård, arbeta för att stimulera ungdomarnas läslust och kreativitet. Via genomförandet av fokusgrupper skulle projektledaren få en inblick i ungdomarnas attityd gentemot läsning och bibliotek, samt en möjlighet att engagera ungdomarna till att själva bli delaktiga i läsprojektet och påverka projektets framväxt och innehåll. Projektledaren roll var att driva projektet i samråd med ungdomarna och deras önskemål.
Projektledaren skulle också föra logg över sitt arbete och sina reflektioner under arbetets gång.
En grundläggande aspekt i arbetssättet för projektet var att undvika pekpinnar och att ”bedriva skola”. Lust till läsning var grundbulten och projektledaren skulle inte tvinga någon att läsa utan istället hitta andra ingångar.
Årsunda ungdomsgård
Ungdomsgården är lokaliserad i Gamla Caféet invid Årsunda Gård där en tidigare biblioteksfilial låg. Tidigare låg gården i närheten av Årsunda Kyrka i en sämre lokal. Gården öppnade i ny regi i september 2009 med en fräschare och mer central lokal. I skrivande stund drivs gården av Ungdomsgården Centrum (UC), men kommer att drivas av kyrkan. Kontaktperson på gården är Patric Haga, som även arbetar på UC.
Ungdomar i årskurs 7 och upp till 17 år är välkomna. Nära projektets avslutande hade även ungdomar i årskurs 6 tillgång till gården. Gården har öppet mån, ons, fre.
På en normal kväll har gården ungefär 20 besökare varav 5-6 tjejer. Under projekttiden hade dock gården periodvis låga besökssiffror. Majoriteten av ungdomarna går på Söderskolan.
På gården finns aktiviteter i form av bl.a. Internet, tv, Singstar, Buzz och Guitar Hero, PC-spel och sällskapsspel. Ambitionen har varit att gården ska delta i UCs aktiviteter, men det är oftast få som vill. Personalen har uttryckt att det är svårt att få med ungdomarna på aktiviteter, men också svårt att få reda på vad de istället vill göra.
Järbo ungdomsgård
Järbo ungdomsgård ligger i källaren av Kyrkskolan och var tidigare belägen i Järbo Folkets Hus. Den tidigare lokalen var mer central. Gården drivs av Föreningsalliansen, en lokal förening. Kontaktperson är Marianne Åsberg som har byggt upp gården under en längre tid. Ungdomar i åldrarna 12 till 18 år besöker gården som har öppet mån, ons, fre under ojämna veckor och mån, ons, tors jämna veckor. Besökarantalet ligger på ungefär 20 ungdomar per kväll, men kan under vintertid nå upp till 45 st. Majoriteten av ungdomarna går på Murgårdsskolan.
På gården finns bl.a. Internet, tv, karaoke, Singstart, Guitar Hero, sällskapsspel, biljard och andra aktiviteter. Gården har ett avtal med Swedish Film och får därför visa film för ungdomarna. När UC arrangerar aktiviteter är det många från Järbo som anmäler sig och vill följa med, oftast är ungdomarna intresserade av att hitta på olika aktiviteter. När det gäller aktiviteter på gården är det oftast sånt som bestäms tillsammans med ungdomarna samma kväll, som t.ex. bakning eller filmkväll.
Tidigare gjorde ungdomarna, tillsammans med ungdomsledare, studiebesök på biblioteket i Järbo och lyssnade på bokprat.
Fokusgrupper
Lena Lundgren beskriver en fokusgrupp för ett ”strukturerat samtal kring ett visst tema”. I stort innebär det att man samlar en tillfälligt sammansatt grupp människor som får samtala kring olika frågor. Deltagarna i fokusgruppen kan rekryteras på olika sätt, t.ex. via annonsering, affischering, eller via personer som är i kontakt med målgruppen. Samtalet styrs av en samtalsledare, och antecknas av en sekreterare/assistent. En samtalsguide, dvs. en guide med frågor eller punkter som utgår från syftet med fokusgruppen sammanställs ifrån vilken samtalet struktureras. Grundidén är att man utgår från breda frågeställningar till att sedan smalna av mot nyckelfrågorna. Frågornas funktion är att öppna upp samtalet därför ska slutna frågor som t.ex. ja- eller nej-frågor undvikas. Samtalsledarens uppgift är att leda samtalet utan att nödvändigtvis styra det. Viktigast är att främja samtalet och se till att nyckelfrågorna besvaras. Sekreterarens anteckningar sammanställs och kan även bearbetas till en tolkning med mer djup.
För biblioteken har användarundersökningar en viktig funktion när det gäller att ta fasta på vad olika individer tycker om biblioteket och dess verksamhet. Det finns en mängd olika slags undersökningsmetoder däribland enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Lundgren menar att fokusgrupper passar särskilt bra för bibliotek eftersom de ger ”mycket information med en begränsad insats”. Man kan använda resultatet som en grund för fortsatta undersökningar eller enbart använda materialet för vidare internt arbete. Man bör alltså inte dra några generella slutsatser utifrån resultaten, det är enbart några personers uttryckta åsikter. Metoden som används är en förenklad version av fokusgrupper som används inom ex. näringslivet.[4]
Genomförande
Vid projektets början inledde projektledaren arbetet med att göra regelbundna besök på ungdomsgårdarna i Järbo och Årsunda. Detta för att lära känna verksamheten, ungdomarna och ungdomsledarna.
Projektledaren tog med sig böcker på olika teman som ungdomarna kunde låna hem eller läsa på gården. Vid de flesta tillfällen fanns en aktivitet knuten till det specifika temat, t.ex. julpyssel, spökhistorier och mangatecknande. Institutionslånekort skapades vilket möjliggjorde för ledarna att själva låna böcker på biblioteket.
Ett minibibliotek av ett femtiotal ungdomsböcker köptes in till ungdomsgårdarna, en blandning av skönlitteratur och fakta. Syftet var att litteratur skulle finnas lättillgängligt på gårdarna, vilket är en viktig del i att främja ungdomars läsande.
Två fokusgrupper skulle genomföras på vardera gård, den första med syfte att ringa in ungdomarnas åsikter och intressen på ett mer allmänt plan för att sedan gå mer på djupet under den andra fokusgruppen och därigenom också engagera ungdomarna i projektet. Affischer designades där vi efterfrågade ungdomar som ville tycka till om livet i Järbo och Årsunda. "Lockbetet" var godis, chips, läsk och en överraskning i form av en biobiljett. Anmälan skulle ske till gårdens kontaktpersoner. Det affischerades på ungdomsgårdarna och i bygden.
I samband med en ungdomsledarträff 9 mars 2010 deltog projektledaren och Linda Spolén, utsedd till årets skolbibliotekarie 2007 och bibliotekarie på Träkvista skola på Ekerö, för att informera om projektet och inspirera ungdomsledarna till att utnyttja bibliotekens resurser samt arbeta på egen hand om läsning med sina ungdomar.
Resultat - fokusgrupper
Ingen fokusgrupp kunde genomföras på Årsunda ungdomsgård på grund av låga besökantal under en period. Detta gjorde det svårt att få kontakt med ungdomarna i Årsunda och genomföra aktiviteter. Vi fick dock möjlighet att intervjua personal och få kunskap och insikter utifrån deras tankar och idéer. I Järbo genomfördes två fokusgrupper som planerat. Tio ungdomar deltog i första fokusgruppen, respektive fyra vid andra tillfället.
Utifrån det som diskuterades under fokusgrupperna kan man inte dra några generella slutsatser men resultaten är ändå intressanta för biblioteket. Ungdomarna använder datorer och Internet i stor utsträckning. En stor del av deras sociala interaktion sker via nätet, det är så man håller koll på vad som händer. Det är också på nätet man söker information.
Intrycket som gavs när vi ställde frågor om läsning var att det var ”skola” och tvång. De flesta associerade läsning till något tråkigt men några kom, under diskussionens gång på att de ändå hade haft ett flertal bra läsupplevelser. Läsning på fritiden var i allmänhet inte attraktivt, det fanns helt enkelt inte tid. Tjejer läser mest om kärlek medan killar läser om äventyr, enligt deltagarna. Intressant var att några kände till och använde sig av ljudböcker och e-ljudböcker och föredrog dessa. När ungdomarna väljer bok går de på utseendet, dvs. hur bokomslaget ser ut. Oftast bryr de sig inte om vem författaren är, huvudsaken är att boken ser ny och fräsch ut och verkar bra.
Inställningen till bibliotek i allmänhet var god i överlag. Det är bra att bibliotek finns men de används mest av pensionärer, föräldralediga, studenter, barn och de som inte har datorer hemma.
På biblioteket måste det vara tyst och bibliotekarier är sura gamla tanter med glasögon, tofflor och håret i en knut. Helst frågar man inte om hjälp men gör man det är det för att man letar efter en specifik bok.
De flesta av ungdomarna har besökt biblioteket i Järbo vid något tillfälle men ingen av dem besöker det regelbundet. Några av ungdomarna uttryckte att de inte kände sig särskilt välkomna på biblioteket där.
Vissa besöker och använder sig av Sandvikens folkbibliotek. Där är det bra att böckerna finns inne så man slipper beställa dem. Det finns önskemål om en plats att hänga i sköna soffor och lyssna på musik på biblioteket, det vore också bra om biblioteket hade öppet längre. Intresse fanns för att göra studiebesök på biblioteket. Skolbiblioteken beskrivs som bristfälliga med gamla, slitna, tråkiga böcker. Antingen är böckerna för lätta eller för svåra.
Något man bör ha i åtanke när det gäller resultaten från fokusgrupperna är att det kan vara svårt för många att prata i grupp. Att öppna sig och svara ärligt är att blotta sig för sina kompisar och det kan därför ha påverkat de svar vi fick.
Resultat – projektet
Om projektet har stimulerat läslusten hos ungdomarna som kommit i kontakt med det är svårt att spekulera om i dagsläget. Läsa med lust pågick under en kortare period och får snarare betraktas som ett pilotprojekt. Det som genomfördes var att skapa kontakter biblioteken och ungdomsgårdarna emellan, till största delen via ungdomsledarna. Projektet nådde ut till många av ungdomsledarna i Sandvikens kommun via träffen som projektledaren deltog vid. Det är nu upp till ungdomsledarna att välja om och hur de vill gå vidare med att arbeta med läsfrämjande. De större resultaten får alltså framtiden utvisa.
En annan aspekt i projektet var att göra litteratur lättillgänglig för ungdomarna vilket möjliggjordes genom ett minibibliotek med pocketböcker och att institutionslånekort skapades i gårdens namn som gör det möjligt för ansvarig ungdomsledare att låna böcker till gården.
I Årsunda har det varit problematiskt att driva projektet just för att gården inte hade särskilt många besökare under den perioden. Personalens fokus låg då på annat. I Järbo däremot var omständigheterna bättre och viljan till ett samarbete fanns både hos ungdomsledare och biblioteket på orten. Där finns alla möjligheter till ett lyckat samarbete i framtiden.
Personliga reflektioner
Eftersom projektet ursprungligen var tänkt att omfatta en bibliotekarie på heltid under tre års tid ändrades utgångspunkterna för vad som skulle gå att genomföra. Fem månader är kort tid och egentligen hade det krävt längre tid att få ungdomarnas förtroende och även få dem delaktiga i projektet. Det fanns inte utrymme för att tillämpa de åsikter och idéer som kom fram under fokusgrupperna eller i kontakten med personal så tyvärr lämnar projektet bakom sig en del lösa trådar. Dessutom kan jag känna att projektet skulle ha förankrats bättre hos ungdomsledarna innan starten, då hade mitt arbete som projektledare kunnat vara mer effektivt.
På det stora hela tror jag att projektet har öppnat för mer kontakt biblioteket och ungdomsgårdarna emellan. Åtminstone har det uppmuntrats till mer kontakt. Utöver detta står det ungdomsledarna fritt att göra egna läsfrämjande satsningar. I allmänhet är det ytterst viktigt att ungdomsledarna står bakom ett projekt annars har man det väldigt svårt att som utomstående få kontakt med ungdomarna.
Slutord
Läsa med lust var något så unikt som ett läsfrämjande projekt riktat till ungdomsgårdar. Tyngdpunkten låg på att öka samarbetet bibliotek och ungdomsgårdar emellan för att nå ut till ungdomar på deras fritid. Projektet fyllde ett glapp i bibliotekets verksamhet riktat mot unga och behovet av sådana satsningar finns fortfarande kvar. Det finns goda grunder till samarbete mellan bibliotek och ungdomsgårdar och förhoppningsvis kommer det att gro och växa med tiden.
Maria Markusson
Projektledare för Läsa med lust
Källor
1) Statistiska Centralbyrån, ”Allt färre män läser böcker”, 2007
2) Myrberg, Mats, ”Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter”, Skolverket, 2001
3) Palm, Veronika, Sedin-Tegenmark, Eleonor, Victor, Mia, ”Läsförmåga och skönlitterär läsning”, examensarbete lärarprogrammet vid Göteborgs universitet, 2005
4) Lundgren, Lena, ”Fokusgrupper- en metod som passar biblioteken”, 2006
Projektansökan för Läsa med lust finns tillgänglig på Sandvikens kommuns hemsida.
Läsa med lust – ett samarbetsprojekt mellan bibliotek och ungdomsgårdar
Inledning
Här följer slutrapporten för projektet Läsa med lust – ett samarbetsprojekt mellan bibliotek och ungdomsgårdar. Projektet pågick under en femmånadersperiod och riktades mot ungdomar i åldrarna 13-16 år på ungdomsgårdar i Sandvikens kommun.
Bakgrund
Att kunna läsa är en nödvändighet i dagens samhälle och till stor del grundläggande i en demokrati. Det handlar om delaktighet, tillgänglighet, möjlighet att påverka och skaffa sig en bra utbildning.
Ett flertal studier pekar på att läsandet i Sverige minskar. Statistiska Centralbyrån har genomfört en undersökning om läsvanor hos män och kvinnor i olika åldersgrupper, där man tydligt ser en generell minskning från 1982 fram till 2005. Minskningen gäller särskilt i åldrarna 16-24 år. För män mellan 16-24 år har bokläsningen minskat från 34 % till 22 %, medan kvinnors bokläsning i samma åldergrupp har minskat från 51 % till 38 %.[1]
En forskningsöversikt som Mats Myrberg utfört på uppdrag av Skolverket, visar att läsförmåga är något som tränas upp och att man för att utvecklas behöver utmanas i form av svårare texter. Elever som efter grundskolan fortsätter vidare med högre studier utvecklar alltså sin läsförmåga eftersom högre studier kräver högre läsförståelse. Är man däremot en elev som redan under grundskolan visar på läs- och skrivsvårigheter kan man få svårt att ta steget till vidare studier och riskerar därmed att den läsförmåga man byggt upp under grundskolan kommer att avta.[2]
Liknande slutsatser har dragits i ett examensarbete från Göteborgs Universitet där författarna menar att det är viktigt att man läser mycket för att förbättra sin läsförståelse, bygga på sitt ordförråd och därigenom lyckas bättre med sina studier. Viktiga bidragande faktorer är en miljö med lättillgänglig litteratur och vuxna förebilder. Faktorer som kön, etnisk bakgrund och socioekonomisk status spelar in och barn med dåliga utgångspunkter behöver mer stöd när det gäller läsning och är en grupp som, enligt författarna, bör gynnas av att läsa.[3]
Målgrupp
Den utvalda målgruppen för projektet är ungdomar i åldrarna 13-16 år på ungdomsgårdar i Sandvikens kommun. Bidragande faktorer till val av målgrupp:
- Biblioteket i Sandviken har utbredd verksamhet riktat mot yngre barn och ett starkt samarbete mellan biblioteket och skolorna i kommunen. Biblioteket har viss utåtriktad verksamhet för att nå ungdomar utanför skolan, dock inte uppsökande sådan. Här finns ett glapp i bibliotekets verksamhet.
- Många ungdomar som besöker ungdomsgårdar tillhör grupper som är i behov av stöd när det gäller läsning.
I Sandvikens kommun finns idag åtta ungdomsgårdar, varav sex drivs av ideella föreningar.
I projektansökan som formulerades av projektets styrgrupp, står skrivet att en ”projektledare ska anställas på heltid för att arbeta gentemot de åtta ungdomsgårdarna under tre års tid”. Man ansökte om bidrag på 450 000 kr för att genomföra projektår 1.
Den summa projektet till sist fick var 100 000 kr, varav 50 000 från Statens Kulturråd, 30 000 från Gunvor Göranssons kulturstiftelse och resterande 20 000 från Lars Bucans kulturstiftelse.
I och med detta omstrukturerades planen som kom att omfatta att en projektledare anställdes på fem månader, november 2009 till och med februari 2010.
Järbo däremot har en gedigen och inarbetad ungdomsgård med relativt ny lokal. I Järbo finns också en biblioteksfilial.
Eftersom valet föll på två relativt olika ungdomsgårdar hade man möjlighet att jämföra dessa och undersöka olika möjligheter till samarbete gården och biblioteket emellan.
Huvudmålen för projektet har varit att öka läslusten hos målgruppen, och att öka kontakten mellan ungdomarna, ungdomsgårdarna och biblioteket. Att inspirera ungdomsledarna att arbeta med ungdomarna om läsning är ett led i detta. Fokusgrupper skulle också genomföras på vardera ungdomsgård.
Organisation
Projektet har varit organiserat kring projektledaren och styrgruppen bestående av Åsa Wirén-Jonsson, bibliotekschef Sandvikens kommun, och Hans Nilsson, chef Föreningsenheten Kultur- och fritidsförvaltningen Sandvikens kommun. Projektledare har varit Maria Markusson, bibliotekarie vid Sandvikens folkbibliotek. Ungdomsledare Åsa Wallgren har konsulterats angående projektets utgångspunkter och arbetssätt. Christine Wennerholm, bibliotekskonsulent Länsbibliotek Gävleborg, har fungerat som konsult till projektledaren och även agerat sekreterare under arbetet med fokusgrupperna. Projektledaren har haft möjlighet att rapportera och diskutera projektets utveckling och framskridande med styrgruppen.
Arbetsformer
Projektledaren hade en anställning som omfattade cirka 16 timmar i veckan och skulle arbeta mot Järbo- och Årsunda ungdomsgård. Projektledaren skulle, tillsammans med ungdomsledare på respektive ungdomsgård, arbeta för att stimulera ungdomarnas läslust och kreativitet. Via genomförandet av fokusgrupper skulle projektledaren få en inblick i ungdomarnas attityd gentemot läsning och bibliotek, samt en möjlighet att engagera ungdomarna till att själva bli delaktiga i läsprojektet och påverka projektets framväxt och innehåll. Projektledaren roll var att driva projektet i samråd med ungdomarna och deras önskemål.
Projektledaren skulle också föra logg över sitt arbete och sina reflektioner under arbetets gång.
En grundläggande aspekt i arbetssättet för projektet var att undvika pekpinnar och att ”bedriva skola”. Lust till läsning var grundbulten och projektledaren skulle inte tvinga någon att läsa utan istället hitta andra ingångar.
Årsunda ungdomsgård
Ungdomsgården är lokaliserad i Gamla Caféet invid Årsunda Gård där en tidigare biblioteksfilial låg. Tidigare låg gården i närheten av Årsunda Kyrka i en sämre lokal. Gården öppnade i ny regi i september 2009 med en fräschare och mer central lokal. I skrivande stund drivs gården av Ungdomsgården Centrum (UC), men kommer att drivas av kyrkan. Kontaktperson på gården är Patric Haga, som även arbetar på UC.
Ungdomar i årskurs 7 och upp till 17 år är välkomna. Nära projektets avslutande hade även ungdomar i årskurs 6 tillgång till gården. Gården har öppet mån, ons, fre.
På en normal kväll har gården ungefär 20 besökare varav 5-6 tjejer. Under projekttiden hade dock gården periodvis låga besökssiffror. Majoriteten av ungdomarna går på Söderskolan.
På gården finns aktiviteter i form av bl.a. Internet, tv, Singstar, Buzz och Guitar Hero, PC-spel och sällskapsspel. Ambitionen har varit att gården ska delta i UCs aktiviteter, men det är oftast få som vill. Personalen har uttryckt att det är svårt att få med ungdomarna på aktiviteter, men också svårt att få reda på vad de istället vill göra.
Järbo ungdomsgård
Järbo ungdomsgård ligger i källaren av Kyrkskolan och var tidigare belägen i Järbo Folkets Hus. Den tidigare lokalen var mer central. Gården drivs av Föreningsalliansen, en lokal förening. Kontaktperson är Marianne Åsberg som har byggt upp gården under en längre tid. Ungdomar i åldrarna 12 till 18 år besöker gården som har öppet mån, ons, fre under ojämna veckor och mån, ons, tors jämna veckor. Besökarantalet ligger på ungefär 20 ungdomar per kväll, men kan under vintertid nå upp till 45 st. Majoriteten av ungdomarna går på Murgårdsskolan.
På gården finns bl.a. Internet, tv, karaoke, Singstart, Guitar Hero, sällskapsspel, biljard och andra aktiviteter. Gården har ett avtal med Swedish Film och får därför visa film för ungdomarna. När UC arrangerar aktiviteter är det många från Järbo som anmäler sig och vill följa med, oftast är ungdomarna intresserade av att hitta på olika aktiviteter. När det gäller aktiviteter på gården är det oftast sånt som bestäms tillsammans med ungdomarna samma kväll, som t.ex. bakning eller filmkväll.
Tidigare gjorde ungdomarna, tillsammans med ungdomsledare, studiebesök på biblioteket i Järbo och lyssnade på bokprat.
Fokusgrupper
Lena Lundgren beskriver en fokusgrupp för ett ”strukturerat samtal kring ett visst tema”. I stort innebär det att man samlar en tillfälligt sammansatt grupp människor som får samtala kring olika frågor. Deltagarna i fokusgruppen kan rekryteras på olika sätt, t.ex. via annonsering, affischering, eller via personer som är i kontakt med målgruppen. Samtalet styrs av en samtalsledare, och antecknas av en sekreterare/assistent. En samtalsguide, dvs. en guide med frågor eller punkter som utgår från syftet med fokusgruppen sammanställs ifrån vilken samtalet struktureras. Grundidén är att man utgår från breda frågeställningar till att sedan smalna av mot nyckelfrågorna. Frågornas funktion är att öppna upp samtalet därför ska slutna frågor som t.ex. ja- eller nej-frågor undvikas. Samtalsledarens uppgift är att leda samtalet utan att nödvändigtvis styra det. Viktigast är att främja samtalet och se till att nyckelfrågorna besvaras. Sekreterarens anteckningar sammanställs och kan även bearbetas till en tolkning med mer djup.
För biblioteken har användarundersökningar en viktig funktion när det gäller att ta fasta på vad olika individer tycker om biblioteket och dess verksamhet. Det finns en mängd olika slags undersökningsmetoder däribland enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Lundgren menar att fokusgrupper passar särskilt bra för bibliotek eftersom de ger ”mycket information med en begränsad insats”. Man kan använda resultatet som en grund för fortsatta undersökningar eller enbart använda materialet för vidare internt arbete. Man bör alltså inte dra några generella slutsatser utifrån resultaten, det är enbart några personers uttryckta åsikter. Metoden som används är en förenklad version av fokusgrupper som används inom ex. näringslivet.[4]
Genomförande
Vid projektets början inledde projektledaren arbetet med att göra regelbundna besök på ungdomsgårdarna i Järbo och Årsunda. Detta för att lära känna verksamheten, ungdomarna och ungdomsledarna.
Projektledaren tog med sig böcker på olika teman som ungdomarna kunde låna hem eller läsa på gården. Vid de flesta tillfällen fanns en aktivitet knuten till det specifika temat, t.ex. julpyssel, spökhistorier och mangatecknande. Institutionslånekort skapades vilket möjliggjorde för ledarna att själva låna böcker på biblioteket.
Ett minibibliotek av ett femtiotal ungdomsböcker köptes in till ungdomsgårdarna, en blandning av skönlitteratur och fakta. Syftet var att litteratur skulle finnas lättillgängligt på gårdarna, vilket är en viktig del i att främja ungdomars läsande.
Två fokusgrupper skulle genomföras på vardera gård, den första med syfte att ringa in ungdomarnas åsikter och intressen på ett mer allmänt plan för att sedan gå mer på djupet under den andra fokusgruppen och därigenom också engagera ungdomarna i projektet. Affischer designades där vi efterfrågade ungdomar som ville tycka till om livet i Järbo och Årsunda. "Lockbetet" var godis, chips, läsk och en överraskning i form av en biobiljett. Anmälan skulle ske till gårdens kontaktpersoner. Det affischerades på ungdomsgårdarna och i bygden.
I samband med en ungdomsledarträff 9 mars 2010 deltog projektledaren och Linda Spolén, utsedd till årets skolbibliotekarie 2007 och bibliotekarie på Träkvista skola på Ekerö, för att informera om projektet och inspirera ungdomsledarna till att utnyttja bibliotekens resurser samt arbeta på egen hand om läsning med sina ungdomar.
Resultat - fokusgrupper
Ingen fokusgrupp kunde genomföras på Årsunda ungdomsgård på grund av låga besökantal under en period. Detta gjorde det svårt att få kontakt med ungdomarna i Årsunda och genomföra aktiviteter. Vi fick dock möjlighet att intervjua personal och få kunskap och insikter utifrån deras tankar och idéer. I Järbo genomfördes två fokusgrupper som planerat. Tio ungdomar deltog i första fokusgruppen, respektive fyra vid andra tillfället.
Utifrån det som diskuterades under fokusgrupperna kan man inte dra några generella slutsatser men resultaten är ändå intressanta för biblioteket. Ungdomarna använder datorer och Internet i stor utsträckning. En stor del av deras sociala interaktion sker via nätet, det är så man håller koll på vad som händer. Det är också på nätet man söker information.
Intrycket som gavs när vi ställde frågor om läsning var att det var ”skola” och tvång. De flesta associerade läsning till något tråkigt men några kom, under diskussionens gång på att de ändå hade haft ett flertal bra läsupplevelser. Läsning på fritiden var i allmänhet inte attraktivt, det fanns helt enkelt inte tid. Tjejer läser mest om kärlek medan killar läser om äventyr, enligt deltagarna. Intressant var att några kände till och använde sig av ljudböcker och e-ljudböcker och föredrog dessa. När ungdomarna väljer bok går de på utseendet, dvs. hur bokomslaget ser ut. Oftast bryr de sig inte om vem författaren är, huvudsaken är att boken ser ny och fräsch ut och verkar bra.
Inställningen till bibliotek i allmänhet var god i överlag. Det är bra att bibliotek finns men de används mest av pensionärer, föräldralediga, studenter, barn och de som inte har datorer hemma.
På biblioteket måste det vara tyst och bibliotekarier är sura gamla tanter med glasögon, tofflor och håret i en knut. Helst frågar man inte om hjälp men gör man det är det för att man letar efter en specifik bok.
De flesta av ungdomarna har besökt biblioteket i Järbo vid något tillfälle men ingen av dem besöker det regelbundet. Några av ungdomarna uttryckte att de inte kände sig särskilt välkomna på biblioteket där.
Vissa besöker och använder sig av Sandvikens folkbibliotek. Där är det bra att böckerna finns inne så man slipper beställa dem. Det finns önskemål om en plats att hänga i sköna soffor och lyssna på musik på biblioteket, det vore också bra om biblioteket hade öppet längre. Intresse fanns för att göra studiebesök på biblioteket. Skolbiblioteken beskrivs som bristfälliga med gamla, slitna, tråkiga böcker. Antingen är böckerna för lätta eller för svåra.
Något man bör ha i åtanke när det gäller resultaten från fokusgrupperna är att det kan vara svårt för många att prata i grupp. Att öppna sig och svara ärligt är att blotta sig för sina kompisar och det kan därför ha påverkat de svar vi fick.
Resultat – projektet
Om projektet har stimulerat läslusten hos ungdomarna som kommit i kontakt med det är svårt att spekulera om i dagsläget. Läsa med lust pågick under en kortare period och får snarare betraktas som ett pilotprojekt. Det som genomfördes var att skapa kontakter biblioteken och ungdomsgårdarna emellan, till största delen via ungdomsledarna. Projektet nådde ut till många av ungdomsledarna i Sandvikens kommun via träffen som projektledaren deltog vid. Det är nu upp till ungdomsledarna att välja om och hur de vill gå vidare med att arbeta med läsfrämjande. De större resultaten får alltså framtiden utvisa.
En annan aspekt i projektet var att göra litteratur lättillgänglig för ungdomarna vilket möjliggjordes genom ett minibibliotek med pocketböcker och att institutionslånekort skapades i gårdens namn som gör det möjligt för ansvarig ungdomsledare att låna böcker till gården.
I Årsunda har det varit problematiskt att driva projektet just för att gården inte hade särskilt många besökare under den perioden. Personalens fokus låg då på annat. I Järbo däremot var omständigheterna bättre och viljan till ett samarbete fanns både hos ungdomsledare och biblioteket på orten. Där finns alla möjligheter till ett lyckat samarbete i framtiden.
Personliga reflektioner
Eftersom projektet ursprungligen var tänkt att omfatta en bibliotekarie på heltid under tre års tid ändrades utgångspunkterna för vad som skulle gå att genomföra. Fem månader är kort tid och egentligen hade det krävt längre tid att få ungdomarnas förtroende och även få dem delaktiga i projektet. Det fanns inte utrymme för att tillämpa de åsikter och idéer som kom fram under fokusgrupperna eller i kontakten med personal så tyvärr lämnar projektet bakom sig en del lösa trådar. Dessutom kan jag känna att projektet skulle ha förankrats bättre hos ungdomsledarna innan starten, då hade mitt arbete som projektledare kunnat vara mer effektivt.
På det stora hela tror jag att projektet har öppnat för mer kontakt biblioteket och ungdomsgårdarna emellan. Åtminstone har det uppmuntrats till mer kontakt. Utöver detta står det ungdomsledarna fritt att göra egna läsfrämjande satsningar. I allmänhet är det ytterst viktigt att ungdomsledarna står bakom ett projekt annars har man det väldigt svårt att som utomstående få kontakt med ungdomarna.
Slutord
Läsa med lust var något så unikt som ett läsfrämjande projekt riktat till ungdomsgårdar. Tyngdpunkten låg på att öka samarbetet bibliotek och ungdomsgårdar emellan för att nå ut till ungdomar på deras fritid. Projektet fyllde ett glapp i bibliotekets verksamhet riktat mot unga och behovet av sådana satsningar finns fortfarande kvar. Det finns goda grunder till samarbete mellan bibliotek och ungdomsgårdar och förhoppningsvis kommer det att gro och växa med tiden.
Maria Markusson
Projektledare för Läsa med lust
Källor
1) Statistiska Centralbyrån, ”Allt färre män läser böcker”, 2007
2) Myrberg, Mats, ”Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter”, Skolverket, 2001
3) Palm, Veronika, Sedin-Tegenmark, Eleonor, Victor, Mia, ”Läsförmåga och skönlitterär läsning”, examensarbete lärarprogrammet vid Göteborgs universitet, 2005
4) Lundgren, Lena, ”Fokusgrupper- en metod som passar biblioteken”, 2006
Projektansökan för Läsa med lust finns tillgänglig på Sandvikens kommuns hemsida.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar